igar när jag skulle kolla till min bil, efter tre veckors parkering utan att jag använt den, sa hittade jag den inte.
sa jag gick runt, kvarter efter kvarter, och undrade hur en bil bara kan försvinna sa...
men! sa fann jag henne, lycka!
bara det att jag inte kunde starta... den sa bara briiioooom phiuuuu, briioooom phiuuuu...
sa jag gick och hâmtade min kollektivvän och hade redan da hunnit göra upp massa scenarier om hur jag skulle lyckas frakta bilen till verksad (eller vad man nu gör med trasiga bilar?).
dock kunde denne man starta bilen med en gang! tjoho!
men, sa fragade han lite försynt om bildörren inte var väldigt intryckt?... men jo, visst var den det. Liksom mer innat buktande än utatbuktande... jävla ramadörfranskmän tänkte jag. Som lätt kasserar bilar när de sjâlva ska parkera...och sen inte ens lâmnar en lite lapp!
Men, nu har jag ocksa en äkta fransk bil, en riktig renaul med en riktig buckla i dörren!
mercredi 19 septembre 2007
Inscription à :
Publier les commentaires (Atom)
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire